Läskiga lugna gatan

Idag har det varit lugna gatan. Vilket är oerhört läskigt. För man går och väntar på dippen. Man vet ATT den kommer, men inte NÄR eller HUR. Så inihelvete läskigt. Så fort man mår bra blir man orolig att man mår FÖR bra, att allt det där fina, lugna, rofyllda ska tas ifrån en. Antingen av mensboven eller nån annan känslobov. Då när det hela känns liksom för bra för att vara sant. Så har jag känt de två, tre senaste dagarna. Livrädd nu. Dippen lurar naturligtvis bara runt hörnet som den alltid gör. Över & ut.

Kommentera här: